Tmp

Svar till SVT

Hej SVT!
Tack för inbjudan till att sitta som publik till er debatt, och för erbjudandet om att få göra reklam för nämnda debatt. Nu är det ju dock så att vi är en organisation som värnar om transpersoners människovärde och mänskliga rättigheter, och utifrån det blir vi lite bekymrade när ni i er presentation av debatten framställer det som om transvård skulle innebära kirurgi på tolvåringar. Denna typ av narrativ har å ena sidan inte någon som helst förankring i hur transvården faktiskt fungerar, men utgör å andra sidan en mycket fin present till de personer och nätverk som hatar transpersoner och vill transpersoner illa. Risken är överhängande att spridande av rena faktafel gör det svårare för transpersoner dels att få vård och dels att bli respekterade i samhället. Kirurgi på barn har förvisso varit ett stort problem när det gäller vårdens sätt att hantera nyfödda intersexpersoner*, men har däremot aldrig varit aktuellt på riktigt när det gäller transvården.

Om er debatt visar sig bli plattform för hat, förakt och nedvärdering mot transpersoner så är detta i så fall inte heller någon isolerad incident. Tyvärr har ju SVT tidigare haft program som indirekt outat en ung vuxen man som transman, samtidigt som hans biologiska mamma fick stort utrymme att med SVT som plattform offentligt felköna, nedvärdera och på flera sätt förnedra sin son.

Samtidigt som vi är väl medvetna om att er formulering är sådan att ni lätt kan hävda att den inte var avsedd att utgöra något faktapåstående så ser vi det också som självklart att de som vill förbjuda eller försvåra transvård eller rent allmänt hetsa mot transpersoner kommer att se er formulering om transvård som kirurgi på tolvåringar dels som fakta och dels som ett bevis på att deras antipati mot transpersoner är att betrakta som socialt önskvärd. Denna antipati gör i sin tur stor skada på HBTQIA+-personer av alla åldrar, inte minst på HBTQIA+-barn. Det är inte något problem i sig att växa upp utanför en trång godtycklig norm för kön och sexualitet, men däremot kan det vara rent traumatiskt att bli utsatt för misstänkliggörande och hat eller för moralpanik och annan rädsla. Varje människa förtjänar att få sin könsidentitet, eller avsaknad därav, accepterad eller åtminstone tolererad. Alla människor, särskilt barn, har behov av att leva i en trygg miljö där folk inte reagerar på ens existens genom att gå upp i spinn och haspla ur sig diverse mardrömsfantasier.

I ljuset av allt ovanstående ställer vi oss väldigt tveksamma till att vi själva eller våra medlemmar skulle uppleva det som ”kul” att sitta med i publiken. När ni tänker efter, känner ni er då säkra på att vi HBTQIA+-personer har anledning att alls känna oss välkomna och trygga i er miljö?

Mvh Xzenu Cronström Beskow, Lukas Lehtonen & Adam Rydén
Förbundsordförande, vice förbundsordförande respektive sekreterare i SFQ, Sveriges Förenade HBTQIA+-studenter

• = se...

1.) Kritiskt tänkande, normkritik och HBTQ+ https://www.vof.se/wp-content/uploads/folkvett/2016-34-s46-71.pdf

2.) WHO m.fl. (2014), Eliminating forced, coercive and otherwise involuntary sterilization, WHO. http://apps.who.int/iris/handle/10665/112848?search-result=true&query=Eliminating+forced%2C+coercive+and+otherwise+involuntary+sterilization&scope=&rpp=10&sort_by=score&order=desc