|
|
| Line 1: |
Line 1: |
| − | This is a temporary page, please ignore. :-)
| |
| | | | |
| − |
| |
| − | ***
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | Forskningsplan
| |
| − | Xzenu Cronström Beskow
| |
| − | Annons-ID 6426051
| |
| − | Ansökan till doktorandtjänst i sociologi med
| |
| − | inriktning mot främlingsfientliga attityder
| |
| − |
| |
| − | Från rastänkande till antimuslimism
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | ”Svensken intresserar sig icke för människor…..I det fallet skiljer han blott mellan ”trefliga” människor och ”otrefliga.” De förra uppsöker han instinktivt, de senare undviker han lika instinktivt. Hvarför nu den ena människan är treflig, den andra otreflig – faller det honom aldrig in att undersöka”.
| |
| − | Gustav Sundbärg (1911). Det svenska folklynnet.
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | Bakgrund
| |
| − | Ibland sägs det att det bara finns två sorters människor i världen. Vilka dessa två sorter är må variera från fall till fall, men grundtanken är densamma: Att det är rimligt att göra en enda kategorisering av människor, och därmed att se varje människa som tillhörande en och endast en av dessa kategorier.
| |
| − | Detta sätt att tänka är något som Amyarta Sen i sin bok ”Identity and Violence” (2007) benämner ”singular identity” och som han kraftfullt varnar för. Sen påpekar att varje människa kan kategoriseras på många olika sätt: Så länge vi ser en mångfald av grupptillhörigheter har vi både likheter och skillnader med alla medmänniskor vi möter, men när vi hänger oss åt singulär identitet så öppnas i stället en avgrund där varje människa är antingen en av ”oss” eller en av ”dem”. Därmed har grunden lagts för inbördeskrig och folkmord.
| |
| − |
| |
| − | En av de källor till singulärt identitetstänkande som Sen kritiserar är Huntingtons bok ”The Clash of Civilizations” (1996). I denna förespråkar Huntington att människor skall delas in efter sin religiösa bakgrund, och utifrån detta ses som helt olika typer av varelser. Närmare bestämt som representanter från väsensskilda civilisationer. I denna modell buntas protestantisk och katolsk kristendom ihop genom att ges det gemensamma namnet ”Väst”. Medan Ortodox kristendom liksom Islam, Buddhism och Hinduism däremot får behålla sina öppet religiösa namn. I sin argumentation för denna uppdelning påpekar Huntington att kristendomen har förlorat mycket av sitt politiska inflytande i Europa, och antyder att ett bra sätt för den att återfå sin makt skulle vara att bygga upp just en motsättning mellan ”väst” och ”islam”. En uppdelning som till sin natur sätter likhetstecken mellan ”väst” som geografiskt område och ”västerländsk kristendom” som identitet.
| |
| − |
| |
| − | I sin kritik mot Huntington lägger Sen, som själv är från Indien, stor tonvikt vid hur orimligt det är att se indier av hinduisk härkomst och indier av muslimsk härkomst som om de vore olika civilisationer. Han visar även på hur konstruerandet av hindun och muslimen som väsensskilda är en diskurs som leder till våld och tragedier.
| |
| − |
| |
| − | Under decennierna som har gått sedan Huntingtons bok publicerades har diskursen om väst versus islam fått stort genomslag. I allt högre grad konstrueras ”främlingen” som främmande i egenskap av att vara muslim snarare än i egenskap av att vara mörkhyad. Det kan således vara rimligt att definiera termen ”främlingsfientlighet” till att inkludera såväl rasism som antimuslimism. Sistnämnda begrepp är även känt under termen ”islamofobi”, vilken dock fått kritik (Manji 2011) för att den kan användas för att skydda teologiska positioner snarare än muslimers mänskliga rättigheter.
| |
| − |
| |
| − | European Social Survey har sedan sin första omgång 2002 studerat bland annat främlingsfientlighet i form av rasism. I sin sjunde omgång, publicerad 2014, tog den för första gången även med en frågeställning om att släppa in just muslimer i landet. Tidigare omgångar av ESS har visat att religiösa européer i genomsnitt är mindre fientliga till immigration som sådant (Bohman & Hjerm 2014), men det är först från och med den sjunde omgången som det nu går att studera attityden till muslimska migranter separat.
| |
| − |
| |
| − | Behov av att konstruera vissa människor som ”den andre” kan härledas ur såväl socialpsykologiska och neurologlogiska som krasst socioekonomiska faktorer. I sin bok ”Racism: A short history” beskriver Fredrickson (2002) hur rasism som vi känner det växte fram dels ur religiös antisemitism och dels ur religiösa förevändningar för att förslava ”hedniska” afrikaner. Det började med fientlighet mot främmande religion, och landade i konstruerandet av förment främmande ”raser”. Behoven förblir desamma, medan förevändningarna skiftar över tid. På samma sätt kan vi nu ha fått en utveckling i motsatt riktning, där konceptet raser gradvis förpassas till historiens sophög och främlingsfientlighet allt mer återvänder till att konstruera ”den andre” utifrån föreställningar om dennes religion och religiositet.
| |
| − |
| |
| − | Två tänkbara versioner av antimuslimistisk väst-identitet
| |
| − | Konstruerandet av en motsättning mellan ”väst” och ”islam” kan göras på minst två olika sätt. Å ena sidan ett konstruerande av väst som kristet/religiöst och å andra sidan ett konstruerande av väst som sekulärt/ickereligiöst. I det första fallet ett narrativ om kristendomen som den goda och sanna religionen, versus övriga religioner som då konstrueras som onda och falska. I det andra fallet ett narrativ om upplysning och mänskliga rättigheter versus vidskepelse och barbari.
| |
| − |
| |
| − | Dessa både identiteter och narrativ står i grunden står i motsatsförhållande till varandra och därför vore orimliga att kombinera med varandra. Därmed inte sagt att detta skulle hindra främlingsfientliga diskurser från att blanda och kombinera dessa båda i grunden oförenliga positioner, då dessa långtifrån alltid utmärker sig för att vara rimliga och logiskt stringenta. Men det är ändå sannolikt att två distinkta antimuslimistiska positioner skall vara identifierbara. Dels en traditionalistisk, som sätter stort värde vid kristen tro. Och dels en sekulär, som tar avstånd från muslimer utan att omfamna kristendom och traditionalism. Med tanke på att konservativa kristna har räknat homosexuella till sina mest högprioritetade hatobjekt sedan medborgarrättsrörelsen i USA gjorde det svårt att plocka poäng genom att hetsa mot mörkhyade (Hedges 2007) är det också sannolikt att den kristna antimuslimismen samvarierar med homofobi medan den sekulära antimuslimismen samvarierar med en jämförelsevis högre acceptans för homosexualitet – samtidigt som denna acceptans mycket väl kan vara lägre än bland befolkningen i stort.
| |
| − |
| |
| − | Studie: En kartläggning av antimuslimistiska attityder i Europa
| |
| − | Att utifrån ESS-data kartlägga relationen mellan antimuslimism, klassisk rasism, homofobi och främlingsfientliga attityder, satta i relation till religiös identitet och avsaknad därav.
| |
| − | Att genom denna utforska förekomsten av olika mönster i främlingsfientliga positioner:
| |
| − | * I vilken mån är de tre nämnda positionerna (klassiskt rasism, kristen antimuslimism respektive sekulär antimuslimism) distinkta från varandra respektive flyter samman med varandra?
| |
| − | * I vilken mån skiljer sig positionernas utbredning mellan olika europeiska länder?
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | Referenser
| |
| − |
| |
| − | Bohman, A. and Hjerm M. 2013. “How the religious context affects the relationship between religiosity and attitudes toward immigr ation.” International Journal of Comparative Sociology.
| |
| − |
| |
| − | Fredrickson, G. M. (2002). “Racism. A short history”. USA: Princeton University Press.
| |
| − |
| |
| − | Hedges, C. (2007). American Fascists: The Christian Right and the War on America. Ney York, USA: Free Press, Simon & Schuster
| |
| − |
| |
| − | Huntington, S. P. (1996).The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order, New York, USA: Simon & Schuster
| |
| − |
| |
| − | Manji, I. (2011). Allah, Liberty and Love: The Courage to Reconcile Faith and Freedom. New York, USA: Free Press, Simon & Schuster
| |
| − |
| |
| − | Sen, A. (2007). Identity & Violence: The illusion of Destiny . London, UK: Penguin Books.
| |
| − |
| |
| − | Sundbärg, G. (1911). Det svenska folklynnet. P.A. Norstedts & söners förlag.
| |
