Tmp

Hej,

Jag tycker du har kommit en bra bit på kort tid och att din grundidé är intressant, dvs., att bli pluralist snarare än monist. Det finns dock fortfarande en hel del som behöver arbetas igenom mera osv. Syftet behöver bli tydligare. Framställningen skulle vinna på att dialektiken gjordes klarare: hur hänger olika delar, resonemang osv ihop? Många av de teoretiska delarna, exempelvis beskrivning av argument, teorier, osv., behöver du arbeta mer med. På vissa punkter är teorier och argument felaktigt beskrivna, på andra punkter är det oklart hur en ska förstå resonemang, argument osv. (jag kan dessvärre inte här peka på alla dessa saker, men jag tror att mycket av detta försvinner när du arbetar igenom uppsatsen). Jag skulle också gärna se att du knöt olika resonemang osv. mer till den existerande litteraturen. Nedan följer lite mer specifika kommentarer på uppsatsens olika delar.

1. akademisk moralfilosofi domineras inte helt av konsekventialism och deontologi – det är en överdrift.

2. formuleringen av utilitarism är lite problematisk eftersom den har två saker som ska maximeras – vanligtvis brukar utiliitarism förstås i termer av total lycka (avsett antal).

3. förklaringen av kants kategoriska imperativ kan vara lite tydligare. Det är inte heller helt uppenbart att den kantianska etikens innebörd kan sammanfattas med ett ord.

4. presentationen av dygdetik behöver också arbetas med lite mer. Tänk också på att dygdetik ofta uppfattas som en lära om hur en bör vara snarare än hur en bör handla.

5. Jag tror det hade varit bättre om du i första avsnittet ägnar lite tid åt att försöka förklara vad ditt projekt går ut på. Här ska du dels fånga läsaren och dels kort förklara vad ditt projekt går ut på. Tre idéer om moral är kanske snarare ett andra avsnitt (som dock på flera punkter behöver arbetas igenom). Nu finns det en del problem av olika slag.

6. nu tycker jag det är ganska svårt att förstå vad godtycklighetsproblemet går ut på.

7. presentation och diskussion av den motbjudande slutsatsen behöver arbetas igenom. Den motbjudande slutsatsen säger inte att vi bör sträva efter att skapa så många msk osv.

8. Antalet liv värderas sällan, utan det värde (exempelvis lycka) de medför. Givet styckmordsproblemet så behöver du även diskutera de vanliga invändningar en konsekventialist har mot exempel av detta slag.

9. överlag är diskussionen av utilitarism alldeles för enkel. De problem du tar upp behöver en mer nyanserad diskussion – givet att du inte bara (vilket du inte gör nu) pekar på potentiella eller vanliga invändningar mot utilitarismen.

10. diskussionen av kantianism behöver också arbetas ut.

11. detsamma gäller diskussionen av dygdetik. Nu är det alldeles för enkelt. Dygdetik i olika former har försvarats av en rad olika filosofer i modern tid.

12. I 3 – de teorier du precis diskuteras brukar vanligtvis uppfattas som riktighetskriterier – inte beslutsmetoder. Om det är beslutsmetoder du uppfattar dem så behöver diskussionen förändras – de klassiska invändningarna mot exempelvis utilitarism är mot utilitarism som riktigthetskriterium.

13. lite svårt att förstå vad ett målsättningskriterium är. Kanske skulle du kunna illustrera skillnaden mellan de tre nivåerna med hjälp av ett exempel.

14. introduktionen till multidimensionell etik kan nog utvecklas lite. Diskussionen kring lotteriparadoxen och Howard-Snyder behöver utvecklas. Också i 4.1 går det för snabbt. Du behöver göra lite mer arbete för att förklara positioner, argument osv.

15. I 4.2 behöver du förklara bakgrunden lite mer utförligt (detta gäller även mer generellt) – nu är det lite svårt att förstå detta. Tänk på hur du tänker dig dialektiken. Hur för olika överväganden diskussionen framåt, vad behöver du förklara osv för att läsaren ska förstå positioner, argument osv?

16. I Howard-Snyders exempel säger du först att det inte finns något tredje val (det är typ en slags stipulation hos HS). Sedan säger du att det vore mer fruktbart att söka efter en tredje lösning. Det blir lite märkligt.

Jag har sedan en känsla av att du överdriver något i de resonemang som sedan följer (apropå att kasta saker på sophögen osv). Det är också något oklart vad skillnaden mellan slutgiltigt rätt och rätt i situationen innebär. Här kanske det också hade varit intressant att relatera diskussionen till riktigthetskritierium, belsutsmetod och målsättningskritierium (givet att denna trikotomi är viktigt och användbar här såklart)

17. avsnitt 4.3 behöver utvecklas mer. Igen är det kanske en idé att försöka göra detta med hjälp av något/några exempel.

18. i 4.4 behöver du tydligare visa varför P och E förefaller bygga sitt resonemang på det sätt du tillskriver dem – typ med citat eller dylikt.

19. Varför tänka sig det hela i termer av procent? Är detta explicit hos Howard-Snyder?

20. Lite svårt att förstå poängen med stycket som börjar ”såväl frågan om lunchen som …”. Det är också lite oklart vad du menar med faktorer och vilka faktorerna är.

21. hur ska ”moraliskt tvetydig” förstås? Är det detsamma som halvrätt ungefär? Eller rätt till 66% eller dylikt?

22. ”Att när inga moraliska oklanderliga handlingar står till buds….” Givet att en handling har bäst konsekvenser är en handling rätt enligt i alla fall utilitarismen.

23. resonemanget kring målsättningskritiriumet i 6.2 är lite svårt att förstå – kanske delvis på grund av att jag inte riktigt förstått vad det är för ett slags kriterium.

24. Jag tror du behöver göra lite mer för att visa att din multidimensionella etik har de fördelar du påstår i slutsatsen. Det är inte heller säkert att den löser godtycklighetsproblemet – exempelvis givet att en anser att individer har rättigheter (detta är ytterligare en ganska vanlig normativ uppfattning).

25. Jag tycker egentligen inte att du borde uttrycka dig som att din teori säger att det i många situationer inte finns någon handling som är rätt, utan istället i termer av att det är rätt men inte mest rätt eller dylikt. I mina öron låter det i alla fall rimligare – även om detta också måste underbyggas mer tidigare i uppsatsen, dvs., kopplingen mellan multidimensionalism och grader av rätt och fel. Vi kan alltid (eller oftast) göra mer rätt, men det innebär inte att vi gör fel, utan bara mindre rätt, typ.

26. Sista stycket tycker jag är lite svårt att förstå.